Förstudie om framtida renbruksplaner inom Sirges, Jåhkågaska, Tuorpon och Udtja samebyar
Inom ramen för projekt Sájtte har Sirges, Jåhkågaska, Tuorpon och Udtja sameby uttryckt önskemål om att utveckla samebyarnas renbruksplaner så att de blir praktiska och funktionella planeringsverktyg för samebyarnas behov och förmåga att möta andra markanvändningsintressen och framtida samhällsutveckling. En förstudie har unersökt möjligheter om hur en utveckling av Renbruksplaner kan göras på bästa sätt. Förstudien har utgjort underlag för en utvecklingsstrategi. Denna strategi innehåller huvudsakliga inriktningar, utgångspunkter och mål för utveckling av RBP för samebyarna. Strategin är ett underlag för att prioritera fortsatt utveckling och att definiera innehåll och struktur för projekt och projektaktiviteter. RBP är ett både taktiskt och strategiskt hjälpmedel för att utveckla olika behov inom samebyarna, och utveckling av RBP-användningen bör naturligt ske i samklang med övriga behov och riktlinjer inom samebyarna. Ett antal olika utvecklingsinsatser behövs för att RBPs potential ska komma till sin rätt. Dessa utvecklingsinsatser är dels av teknisk art, men inte minst gäller det utveckling av mer eller mindre interna faktorer som förankring, kompetens, organisation och resursfrågor.
En studie i hur drönare kan vara användbara i framtidens renskötselarbete
Denna studie har i liten skala utforskat om och hur drönare kan vara användbara inom dagens renskötselarbete. Studien har utvärderat olika tekniska lösningar och kommit fram till att tekniken måste prövas mer ingående i skarpt renskötselarbete och rekommenderar att ett större, mer omfattande projekt bör genomföras där detta provas.
Fälttester – GPS på ren
De senaste 30 åren har teknikutvecklingen gjort att effektiviseringen i samhället stadigt gått framåt. Datorer och Internet har förändrat människans sätt att arbeta och kommunicera. Inom rennäringen har utveckling och effektivisering främst åstadkommits genom bättre fordon (snöskotrar, bilar, motorcyklar, helikoptrar), i övrigt bedrivs näringen i stort sett på traditionellt vis. Förändringarna i samhället kräver att också rennäringen får möjlighet att utvecklas på lika villkor som övriga branscher. Tillgången på mobil datakommunikation är begränsad inom stora delar av de arealer där samebyn bedriver renskötsel.
Herdview är utvecklat speciellt för spårning och övervakning av friströvande djur i terräng. Varje system som levereras av Tannak AB byggs upp i samarbete med den som väljer att ansluta sig till renspårningstekniken inom ett definierat område. Systemet är anpassat efter de arbetsmetoder och behov som är aktuella i varje enskilt fall. Det är också enkelt att bygga ut med fler enheter. Herdview kan nyttjas via webb, då tecknas ett årsabonnemang.
Så fungerar systemet
Tannak AB:s renspårningsteknik är utvecklad för att fungera i områden där vanlig GSM-täckning helt eller delvis saknas.
Med hjälp av några enkla basstationer skickas signalerna säkert och heltäckande och tas emot på en mobiltelefon eller en dator som är ansluten till Internet. Genom direktanslutning till en basstation kan man också ladda hem renarnas positioner till en dator i områden där GSM-täckning helt saknas. Informationen redovisas på en karta. Delarna i Tannaks Herdview™ – system är:
• Fast basstation, placeras ut på strategiska platser, vanligtvis högt belägna. Basstationen samlar in positioner och annan information från renarna och skickar denna vidare till renägaren.
• Mobil basstation, samma som ovan men anpassad för att monteras i bil eller annat fordon. Kan också bäras handhållen.
• GPS-halsband Typ A. En radiosändare/mottagare med GPS som är utformad för att samla in, larma och vidarebefordra information. Det är också anpassat för att samla in och vidarebefordra information från GPS-halsband. Halsbandet har en räckvidd på 1-5 mil till basstation.
När GPS-halsband Typ A befinner sig inom 10-50 km avstånd från närmaste basstation överförs informationen från halsbandet. Informationen skickas sedan vidare till en central server eller laddas över direkt till en dator när GSM-täckning helt saknas.
Systemet är testat i mindre skala inom Sirges sameby.
Tillvaratagande av slaktbiprodukter på ren
I Jokkmokk finns en stor primärproduktion av renkött och ett stort antal primärproducenter intresserade av att öka sin omsättning och förbättra lönsamheten. Förstudien ”Tillvaratagande av slaktbiprodukter från ren” är initierad av samebyarna i Dálvvadis ekonomisk förening, Jokkmokk och genomförd i samarbete med Strukturum i Jokkmokk AB.
Två möten har genomförts under första halvåret 2015 och i juni 2015 beslutades att en förstudie skulle genomföras i syfte att undersöka om det fanns ekonomiska förutsättningar att ta tillvara slaktbiprodukter från renen genom att skapa en kombianläggning bestående av en slakteri-, en styckning och livsmedelsförädlings-, och en foderanläggning.
Förstudiearbetet har genomförts av systemvetare Kerstin Kemlén och nationalekonom Staffan Johansson – båda med ett förflutet från Luleå Tekniska Universitet – och under arbetet har feedback samlats in från samebyarna.
Förstudien har undersökt det förädlade värdet av slaktbiprodukter som idag delvis kasseras i den industriella slakten. Förädling av utvalda slaktbiprodukter ökar slaktrenens värde då uppfattningen som råder är att slaktrenens värde ligger endast i slaktkroppen vilket medför att horn, hudar, inälvor och slöjdmaterial inte inkluderas i slaktrenens värde. Förstudiens resultat visar produkter som går att utvinna vid sidan om slaktkroppen.
Den industriella slakten har medfört att stora mängder renar slaktas under en kort och intensiv period då slakterianläggningen arbetar i skift. Att tillvarata hela renen ställer krav på ett nytt verksamhetskoncept som avviker från en konventionell slakteri- och styckningsanläggning.
Förstudien har som beräkningsunderlag den befintliga slaktstatistiken från de samebyar som förstudien gäller. Om allt skulle kunna förädlas så blir det noll avfall och det samiska synsättet att tillvarata allt från renen uppnås. Den industriella slakten av ren som har pågått under en mansålder främjar inte det samiska synsättet. Om dagens synsätt ska förändras så fordras ett helt annat förhållningssätt och ett angreppssätt som inte underhåller befintliga systemproblem.
Förstudien har även lämnat ett förslag till input till den nationella livsmedelsstrategin.
Dálvvadis ekonomisk förening utreder nu möjligheterna att gå vidare med projekteringen av ett eventuellt renslakteri i Jokkmokk.